Nothing could part us, not one thing. When we walked the streets of Norrköping

Hade nyss ett kärleksfullt moment med Gilbert som ni kan se. Det syns verkligen att han tycker om mig. Lite i alla fall. Pyttelite. Idag har jag gjort viktiga saker som att säga upp elavtalet, ringt vaktmästaren och frågade om han kunde bryta upp vårt lås till förrådet och nu ska jag ner på stan och köpa flyttkartonger. Känns lite konstigt och sorgligt att börja packa ihop mina saker i lägenheten. Om en månad flyttar jag hem till Säter igen över sommaren. Kommer nog sakna Norpan lite trots allt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0